En konsekvent tillvaro.

Ja, så är det, behöver inte fundera över möjligheten att någonsin bli överraskad, det känns så vid det här laget iaf. Nederlag efter misslyckande efter fiasko är min förutsägbara tillvaro, jag som, nästan på gränsen till, njuter av att ha kontroll, får väl vara nöjd med det. Inga överraskningar, same same...
Hmm... det var ju en gladlynt inledning på dagens inlägg. Man kan ju luras att tro att det återigen har inträffat någon form av fiasko, och det är ju faktiskt precis så det ligger till.
Kisarna är hemma igen, vem försökte jag lura? Ja man kan flytta in två utekatter till en 30kvm stor lgh, ja du har bearbetat din hår-fobi och kan ha överseende med lite katthår på soffan, i sängen, på kläderna, i maten, i näsan, på tangentbordet... Ehhh.... INTE. Nog för att de var snälla och så, fick inga tok-utbrott som jag befarade och sprang runt och klättrade i gardinerna. Men när jag rollat soffan 2 ggr och min ena katt plötsligt helt spontant ger ifrån sig det mest ångestfyllda och ledsamma kattläte jag nån gång hört, förstod jag att det var bortitok att skaffa pälsklädda inneboende. Jag samlade genast ihop alla attiraljer jag kånkat upp igår och bar ner till bilen, när katterna återigen blev intvingade i transportburen, så sa de inte så mycket. Vi alla tre förstod att det här var vad som skulle hända, att det var bäst för alla inblandade. När jag kom hem till skogen och öppnade buren så tittade de på mig, och jag hävdar bestämt att de tänkte följande: Ja det var trevligt att hälsa på hos dig och gosa hela kvällen framför datorn, men det är här vi bor, tack så mycket! :-)
Jag vet inte om jag lärde mig nåt av denna episod, förutom att jag hatar hår(=päls), men jag ska fundera noga över det, för det är väl det minsta man kan begära, att man åtminstone får en liten futtig insikt på köpet i den dåliga affären att ständigt shoppa nederlag.

Kom fram till en i mitt tycke ganska så bra beskrivning:Livet är som Tetris. Ibland går det jättebra, bitarna passar perfekt, du ser mönstret, var du ska placera klossarna som kommer nerrasande i allt fortare takt, och kanske, kanske slår du high score. Men så plötsligt kommer det fel bitar, gång på gång, du blir tvungen att täppa till ett hål, och snart ser skärmen ut som en schweizerost... Och det går fortare och fortare, och du är game over... Som tur är kan man alltid klicka på new game, men ibland känns det färdigspelat och det är dax att gå och lägga sig... Men en ny dag kommer, och kanske blir det high score idag? Ja, jag vet inte, just nu känns det bara som om det kommer bli ytterligare en hel rad med game-over innan jag närmar mig mitt high score igen...