En effektiv helg

Helgen som nyss varit, har varit högst givande vad gäller att få saker avklarade, även om det ordet känns lite väl byråkratiskt och okänsligt i sammanhanget...
Ekvationen enrumslägenhet+stor familj går inte riktigt att lösa utan att dela upp den i mindre bitar, och eftersom jag snart fyller år och helt plötsligt märkte att helgen inte hade några bokningar så sände jag ut en liten inbjudan till delar av familjen för att stöka undan lite kalas. Inget fel med kalas, inte alls, trevligt, men att min födelsedag är föremålet för uppmärksamhet gillar jag mindre.... Skickar grattis på 25-årsdagen till några gamla klasskompisar i december, och sen plötsligt så är det dax för min 26-årsdag! Orättvist...
Hur som helst, lördagen innebar tacokväll med äldsta brodern med fru och två barn samt nästyngsta brodern med sambo och hennes syster (en bonusgäst). Försökte ta mig i kragen och stiga upp för att åka och handla, det gick så där, jag var hemma till tolv... Satte igång med morotskakan, när det blev dax att fixa glasyren, som består av philadelphiaost, florsocker och citronsaft, så uppenbarade sig det faktum att, nej, man kan inte frysa in philadelphiaost... Jag vet, det var en chansning, men den höll alltså inte. Osten smakade för all del helt ok, men vart grynig och rinnande, dvs obrukbar för att tillverka morotskake-glasyr. Så bara att åka en sväng till bortåt stormarknaderna. (Så här i efterhand borde jag naturligtvist kollat ostens status innan jag for o handlade, men jag ville så gärna tro att osten var ok, så jag ignorerade det...)

Tacos, inte den mest avancerade formen av kokkonst så behövde iaf inte arbeta ihjäl mig i köket. När måltiden led mot sitt slut och jag började duka av lite så hittade jag en stor skål med sallad i diskhon (ja, den fick inte plats i kylen, så jag fyllde upp lite kallt vatten och lät den stå där...), hoppsan.... Nåja, tacos funkar absolut utan sallad, men lite nesligt ändå.... Någonstans kring denna tidpunkt så väcktes frågan huruvida det inte vore en god ide att göra stan efter ett stadigt intag av tacos. Tydligen (jag minns själv inte riktigt hur) så kom vi fram till att det var en alldeles lysande ide... Så jag dukade fram morotskakan lite snabbt och satte i mig en bit allra pliktskyldigast för att sedan, mkt oartigt, barrikadera mig inne på damrummet en liten stund. I köket blandade lillebror vodka-drinkar lite improviserat med juice och apelsinläsk. Storebror erbjöd sig att skjutsa oss in till centrum, where the action is. Blev mellanfest hemma hos lillebror. Word of advice: Titta NOGA när bror erbjuder sig att blanda en rom och cola... He he.... Efter några klunkar kom jag fram till att proportionerna mellan de båda dryckerna inte var riktigt vad man kunde önska sig för sitt eget bästa, fast gott var det ju...
(Lite för) glad i hatten bar det av ut på stan, lördagkväll bland fjortisarna på piraten... Bra val... ehhh.... (Jag resonerar enligt följande: ibland måste man gå dit, så man är helt säker på varför man inte borde vara där...) För att göra en relativt lång (och pinsam) historia kort, så lyckades jag smidigt och ordentligt ta mig hem med nattbuss 24...
Käkade taco-rester till frukost... ha ha... Faktiskt perfekt "söndagsmat". Tackade återigen min metabolism (eller vad det nu är som avgör saken) för att jag inte drabbas av nån nämnvärd bakfylla... *peppar peppar...*
Så framåt eftermiddagen var det bara att sätta igång igen, kalas nr 2 skulle inledas vid 17:30-snåret med mamma, pappa och yngsta lillebror (nu har jag bara en bror kvar plus fru, som jag tänkte klämma in på brunch nästa helg). Inför planerandet av detta kalas kände jag mig lite experimentell, och köpte hajmal-fileer (även kallad pangasius, men jag tycker det är betydligt häftigare att säga hajmal). Dubbelpanerade och stekte, och de såg verkligen riktigt proffsiga ut! Till detta kokt potatis och romsås. Jag för min del var inte så imponerad av hajmalen (synd det, för jag skulle så gärna vilja kunna säga "Hajmal, en av mina favoritfiskar"), den smakade lite sumpigt på nåt vis, men lillebror åt iaf med stor aptit, även mor och far påstod att fisken var god, så det var väl jag som var kräsen då... Romsåsen var god iaf.
Så klart hade jag räknat ut det så bra att jag hade en stor bit morotskaka kvar, så jag "slapp" fixa ytterligare en efterrätt. Så pass mycket att det till och med blev en bit att lämna av hos mormor och morfar när kalasbesökarna åkte hem.
Återstoden av kvällen ägnande jag åt att bråka med min dator... Det hela inleddes med att jag kastade en usb-hub i golvet så plastskrävorna for över hela lägenheten (mycket ovanligt beteende för att vara mig, men det är andra usb-hubben som får hjärnskador när jag kopplar in skrivaren på den...). Som om inte det vore nog så vägrade alla usb-portar känna igen mina usb-minnen samt mp3-spelaren, webcammen, digitalkameran, musen m.m. gick bra men inte mina usb-minnen. startade om datorn, härjade runt i enhetshanteraren, men datorn envisades med att det var en hjärndöd usb-hub jag tryckte in, fast det var ett usb-minne... Envis, som jag i vissa fall kan vara lite för mkt, så letade jag upp ett forum på internet, registrerade mig, och startade en uppgiven tråd med överskriften "braindamaged usb". Eftersom datorer, och i synnerhet de som jag kommer i kontakt med (av någon underlig anledning..), har en oerhörd förmåga att uppvisa de mest bisarra tokigheterna, så hyste jag en viss, ödmjuk, förhoppning att om jag bara stängde av den stackaren, och lät han sova ut imorgon (dvs idag) så kanske den skulle komma på andra tankar..(visst, fet chans, jag som lyckats krascha en extern hårddisk till oigenkännlighet..) Men, är det min födelsedag snart, eller är det min födelsedag snart?! Med ett bistert handhavande förde jag misstroende in mitt usb-minne i datorn, och väntade på det omätligt irriterande lilla gula utropstecknet, men ICKE! Ett glatt "dingdong" (är det ljudet möjligen en dators orgasm..? Jag menar vi känner väl alla till vilka effekter det kan få att stoppa in saker här och var... Oj, nu var jag vulgär oxå...), och mitt lilla lilla minne visade upp sig, högst välmående, som en extern enhet F: på "den här datorn".
Funderar på om jag ska avsluta den där tråden på forumet... he he... Eller inte, de som lever för att klura ut sånt kan väl få gnugga sina geniknölar, alltid nån som halkar in där och blir hjälpt, jag menar, det vore ju alldeles osannolikt att jag skulle vara den enda datoranvändaren i världen som råkat ut för detta...
Klockan, är 13:40, kanske dax att plugga en smula... Antar det...