Att invänta smärta...

Nej, jag syftar inte på nån psykisk ohälsa inför morgondagens stundande födelsedag. Det handlar om fysisk dito av det allra retligaste, och för den delen rejält jobbiga, sorten, nämligen träningsvärk...
Ikväll var det tjej-kväll på BTH-KIDS(karlskrona idrotts sektion), så bara tjejer fick komma o spela innebandy och fotboll. Jag brukar ju spela innebandy, men tänkte även prova på fotboll, eftersom det i vanliga fall ser ut att vara en del läskiga grabbs där...
Väntade mig inget enormt tillflöde av girlz, så jag såg fram emot att få spela mkt (i vanliga fall brukar vi va drygt 20 pers, då får man spela i 7-minutersintervaller, med avbytare= tråkigt). Min farhåga/förhoppning om deltagarantalet besannades, vad värre var, var att vi inte ens blev så många tjejer som vi brukar va i vanliga fall! Dåligt! Det hade dykt upp ett par killar som missat massmailet om tjejkväll ikväll, och först avvisades dem, men sen fick vi bjuda tillbax dem, med svansen mellan benen.
Två målvakter och tre pers per lag på plan, inga avbytare... He he, vad säger man, be careful what you wish for..? Men kul var det! Trött som en dopad flodhäst, övervägde jag verkligen rimligheten i att stanna på fotbollen oxå... Men å andra sidan, detta var ju chansen att se hur det är o spela inomhusfotboll, så jag sa till mig själv, att vi stannar iaf en kvart eller så....
Även här var uppslutningen katastrofal... Och även här kom det några vilsekomna pojkar, som vi snabbt erbjöd att stanna kvar, lyckades ringa dit en pojk till så vi vart 5 på varje lag, ingen avbytare.
Vad gör Sarah direkt när spelet satt igång, ca en kvart efter bandyn, så hon svalnat av och stelnat till, jo, Sarah försöker älga efter en boll och sträcker ut höftböjaren till dubbel längd ca.. (Ja, så kändes det iaf..). Inte nog med det, som någon slags motreaktion så sträcks även ändalyktsmuskeln på samma sida av kroppen ut... Aj, aj, aj....
Jag stretchade kvartshjärtat (nä, inte ens halvhjärtat alltså...) efter fotbollen, men åh, vilken smärta jag kommer att uppleva imorgon. Muskler man inte kände till att man hade kommer bestraffa min slöhets-stretching och efter-boll-älgning... Ryggen, underarmarna, baksidan av knä och lår... *stönar redan nu, bara vid blotta tanken...* Axlarna! Dessa arma axlar, som jag vanligen måste stretcha i tolv år efter friskis, för att hålla styr på....
Nåväl, kanske jag får ta ett av mina återstående guldägg, som lindrar träningsvärk ganska bra (ja, jag har testat en gång tidigare...), för en tid sedan blev jag lycklig ägare till ett recept på Citodon, och jag vårdar dem ömt, och tar bara fram dem vid ytterst särskilda tillfällen. Och träningsvärk är något av det värsta jag vet.. (JAAA! Jag vet, det är totalt uppåt väggarna att använda morfinliknande läkemedel för att döva träningsvärk... Men, jag gör som jag vill! hi hi...).
Återkommer naturligtvis med fortsättningen i den rafflande historien om mina musklers protester...