Socialt samspel

Japp, igår var det dax för en av de sällsynta sammankomster i goda vänners lag. ;-)
Förfest, av typen advanced, d.v.s. med middag och grejor. Årets första grillmiddag, helt i min smak, fast knappast väder att sitta ute... he he... Jag bidrog till festligheterna i form av Tiramisú, Italienarna har koll på läget helt klart... Mumsigt värre, och det går inte misslyckas med den heller, då måste man vara tokigt klantig.
Ämnet för dagen (eller kvällen) var Thailand på längden och tvären, eftersom värdparet skall förlusta sig där en sväng i sommar. Jag talar gärna länge och vidlyftigt på ämnet resor, så jag hade redan innan bett dem att låsa ute mig på balkongen om jag blev tårögt nostalgisk över matlagningskursen i Chiang Mai eller försökte i noggranna ordalag förklara omständigheterna kring min brors hiskeliga bedbug-utslag han erhöll i Petchaburi på ett minst sagt tvivelaktigt guesthouse.
Dock lyckades jag hålla alkoholintaget på en moderat nivå, så mitt folkvett höll mina reseskildringar i schack(ja, jag tyckte det iaf... har inte frågat de andra, men de låste iaf aldrig ute mig på balkongen, så jag antar det...).
Resten av aftonen finns inte så mycket att dryfta över här på bloggen, åkte in till stadens centrum, men det var helt off, tråkig stämning på nåt vis. Inte i vårt lilla sällskap förstås, men när de spelar först Carola, sen en annan sliskig schlager, sen Carola igen (!), då kan till och med den bäste falla ner i en tillfällig svacka och undra vad för ont man gjort världen som förtjänar nåt sånt... ;-P
Hur som helst, kvällen resulterade i att jag erhållit en högst angenäm ny bekantskap. Det är oftast trevligt att möta nya människor, även om det ofta bara gäller där och då, och man inte hyser någon större önskan att höras vidare. Men vi får väl se, kanske blir någon form av fortsättning. Vi får se som sagt.