Iwan avslöjar sanningen

"[...]fysikaliska kemiska lagar styra vår kropp, och att man följaktligen vid kroppens botande måste använda sig av liknande förfaringssätt. Tyvärr har detta dock ännu ej uppgått för den stora allmänheten, ty knappast på något annat område (undantagandes det religiösa) härskar vidskepelse och fördomar mera än här. Nästan alla vetenskaperna hava genomgått en period , då de arbetat med vidskepliga medel, såsom alkemien, astrologien etc. Men denna period hava de lämnat för länge sedan. Läkekonsten står dock hos det stora flertalet människor ännu kvar på detta stadium. Skulle en automobil eller en elektrisk spårvagn stoppa, äro vi alla ense om, att det beror på något fel i motorn eller den elektriska strömmen, och att en montör snart skall kunna avhjälpa detsamma. Att med några besvärjelser eller med ej passande medel söka råda bot på felet, skulle ej falla någon in, Den, som företoge sig att på måfå slå in en spik i motorn eller hälla litet vatten i cylindern, skulle helt säkert utskrattas som mindre vetande. Men just så bära sig en hel del människor åt, när det gäller botandet av en mycket mera komplicerad och invecklad mekanism, nämligen deras egen kropp. I stället för att vända sig till fackmannen, den vetenskapligt utbildade läkaren, följa de oreflekterat och blint troende kloka gubbars recept eller använda homöopatiska medel. [...] En annan gammal regel, som ännu lever kvar, är att "ont skall med ont fördrivas". Som ex. härpå kan nämnas följande medel, som också i vårt land mångenstädes praktiseras, nämligen att man skall bliva botad från gulsot, om man klipper bitar av något gult tyg och äter upp dem på en smörgås. Nå detta är ju i alla fall ett betydligt smakligare medel än det medikament, bestående av sönderstötta löss uppblandade med sylt, som innevånarna i vissa svenska socknar använda mot gulsot. Vad homöopatien beträffar, så är dess enda verkan av psykisk art. Om man tror, att de homöopatiska pillerna kunna bota en, så håller man humöret uppe, och detta underlättar alltid kroppen i dess eget arbete mot sjukdomen."

Utdrag ur boken "Kemien Och vad den lär oss i det praktiska livet" skriven av Iwan Bolin, år 1924.