Who would have thought!

Det var inte igår! Var tvungen att logga in med blogger-ID för att lämna en kommentar på ett ställe, så jag tänkte att jag might aswell skriva ett par rader, tala om att jag lever. Jag vet ju mycket väl hur många tusentals och åter tusentals som har väntat på ett livstecken här på bloggen.

Imorgon börjar jag mitt andra deltidsjobb. Hurra. Det innebär att jag har ca 16 tim arbete i veckan! Det du. Vilket påminner mig, borde ta ytterligare en koll på platsbanken.

Jag är väldigt dålig på att vara arbetslös, och då menar jag inte bara på att leva på 0kr i månaden. Allt blir väldigt hopplöst och jag tappar lusten till det mesta, till och med att söka jobb, inge jobb låter intressant, eller ens uthärdligt. Men som tur är går det lite upp och ner, så när jag får för mig så söker jag en hel hop med jobb samma dag.

Det är så klart lite segt att ha pluggat i över 3 år, och sen känns det som att det typ inte gör någon skillnad alls på arbetsmarknaden, mest för att jag inte har någon erfarenhet inom de yrken jag söker.

Dessutom förbjuder nån slags social kod som jag tror jag har uppfattat det, att man skriver i ansökningsbrev att man är förbannat bra på det mesta, och är det något jag inte redan kan så lär jag mig det på en eftermiddag. :-D

Problemet är att ALLA skriver samma sak, att de kan ha många bollar i luften, uttrycker sig bra i tal och skrift och jobbar bra både i grupp och enskilt. MEN alla är ju inte bra på det, även om de själva gärna vill tro det... Så hur ska arbetsgivaren veta att det är just jag bland alla ansökningar som faktiskt talar sanning? :)

Min eternal sommar börjar verkligen ta slut. Mörkret kommer, kylan. Det är strax över ett år sen jag reste till Borneo, Nya Zeeland och Australien för att vara iväg i 9 månader. Oj vad lätt det är att börja leta och kolla upp och fundera över att dra iväg igen.

Det känns svårt att ta sig en plats i samhället. Först ett jobb, så klart. Men man kanske skulle ha lite vänner oxå? Sociala sammanhang, ett s.k nätverk. Hmm... Och massa andra vuxenpoäng som pockar på uppmärksamhet.

Det jag håller fokus på just nu är att lära mig allt om hur man överlever fallskärmshoppning. Ju mer jag läser om det, desto mer sugen blir jag på att skaffa min licens. Det är tänkt att ske till våren 2011, men det var det där med jobbet med.. IGEN.

Inte lätt att rycka upp sig och börja försöka ta sig någonstans utan ett jobb, alltså pengar. Vad det än gäller så handlar det till sist att man behöver pengar. Inga nyheter precis, men det känns frustrerande att veta att man skulle kunna uträtta både det ena och det andra bara man fick jobba nånstans. Dessutom får man pengar för det, en helt ok bonus på vägen till självförverkligande. :)

Om någon undrade så JA, jag hoppas på regeringsskifte, men vad jag allra mest hoppas på är att Sverigedemokraterna inte kommer in i riksdagen. Jag föredrar till och med en Alliansregering före en riksdag med Sverigedemokrater.
Det ser dock lite mörkt ut. SKIT OXÅ.

Om någon till äventyrs vill ha lite coaching så säger jag så här, rösta på miljöpartiet eller någon från de rödgröna. Vi har ju även F! och piratpartiet oxå. Duger inte detta, rösta på Alliansen. Finns det ingen som passar alls, rösta i så fall blankt, eftersom det knuffar ner SDs procentenheter, en blank röst är en del av det totala antalet röster. Men för bövelen, gå och rösta!
Om det inte var uppenbart så är alltså Sverigedemokraterna inget alternativ. Det finns så många både nationella och globala frågor som är tusenfalt och miljonfalt viktigare än att skapa hat och skepticism mot människor som har flytt sina hemland.

"Den som inte intresserar sig för politik, riskerar att bli styrd av dårar."

För övrigt rekommenderar jag att ni lyssnar på Anna & Idde på Spotify, utmärkta höstlåtar på albumet Hjärtat fullt från 2008.