Lite noja

jaha, bloggtoppen eller vad den hette, hundratals lösenord på vift. Det är rent löjeväckande att tro att någon skulle vilja hacka sig in på min stendöda blogg, men men, får ju kolla läget iaf. Är aningen förvånad att den fortfarande finns kvar! Jag hade en hemsida en gång som jag gjorde på gymnasiet och sen aldrig uppdaterade. Den försvann. Den var fin, jag skrev en rolig text om när jag och min vän var på läger på LV 6 i Halmstad. Bakgrunden på hemsidan var en närbild på en gul tvättsvamp. Vackert.
Jaha, nyår 2010. Jag kan inte nu minnas att jag var exakt så pepp som det verkar i bloggen, på att skaffa fallskärmslicens. När jag tänker på det, så är jag fortfarande väldigt pepp på idén, men det är en hel del som ska stämma in också. BTW, jag har alltså inte varit i närheten av någon fallskärmsklubb, men jag "gillar" I Love Skydiving på facebook, de lägger upp många fina bilder och häftiga filmer.
2011 är det nu ja. Sen sist, jo då, en del som hänt är det ju. Jag har jobbat på samma arbetsplats i en hel evighet. Jag har haft riktig karensdag och sjuklön. Jag var på friskis och knyckte till nacken och fick världens nackspärr, det är klart att det ska vara något speciellt och lite halvgalet när man firar sin första riktiga karensdag.
Jag har också haft riktig semester. Man får alltså vara ledig från jobbet, men ändå få betalt! Coolt. Vi var i Kina i drygt 2 veckor, det var intressant. Shanghai, Nanjing och Peking.
Sen jobbade jag hela sommaren, fram till halva september, sen hade jag två veckors semester till, sen gick jag aldrig mer till jobbet.
Vi har flyttat!
Det blir en farlig väg att pendla, ända från Laholm till Karlshamn. Karlskrona till Karlshamn var långt nog.
Jo, vi bor utanför Laholm nu, vid Hallandsåsen. Kul grej. Letade upp ett hus att hyra och flyttade hit. Så nu är jag arbetssökande igen, som förra hösten. En liten detalj är att jag tagit ytterligare vuxenpoäng och nu uppfyller kraven för ersättning från arbetslöshetskassan. Till på köpet får jag nästan max-belopp per dag. Inte illa, mot de 0 kr i månaden jag fick förra hösten (förutom de slantar jag tjänade in på faktiskt arbete).
Men en riktig lön och ett litet jobb är att föredra.
Jag sökte jobb som servicehandläggare på Försäkringskassan i Halmstad, ett jobb jag naturligtvis skulle utfört med excellerande bravur, efter 10 månader som handläggare av aktivitetsstöd. Men jag blev inte ens kallad till intervju! Man kan ju undra vad det var för stackare som höll i den rekryteringen. Om de visste vad de gick miste om i k0mpetens och kapacitet skulle de gråta blod i detta nu.
Men det är som vanligt just det där, hur i hela fridens namn man förklarar hur förbannat kvalificerad man är och hur lätt man har för att sätta sig in och ta till sig kunskap och information.
När sommarjobbarna på FK började i April och efter ett par veckor fick reda på att jag började jobba i November året innan, blev de högst förvånade, då de trodde att jag jobbat med aktivitetsstöd i flera år. What can I say, I'm a quick learner, som sagt.
Slut på enmansklubben för inbördes beundran.

I måndags skulle jag ringt en arbetsgivare och ställa de där fåniga frågorna, "hur många är det som har sökt hittills?", "har ni sett min ansökan jag mailade in?". Det har inte riktigt blivit av ännu.. Måste måste. Jobbet jag sökt låter ju faktiskt rätt kul till och med! Imorgon, då, då... Måste! Jag var nära att göra det idag, hade nästan telefonen i handen, men sen kom jag på att jag borde slipa och måla över de gamla handtagshålen i garderobsdörrarna. Gotta know your priorities.
Vi har alltså målat om sovrummet i vårt lilla hyreshus. En pärs. Vi har efter moget övervägande valt inredningsstil månlandskap på väggarna i sovrummet. Det ger kraftfull karaktär åt de vita väggarna (försöker låta som Ernst och inte på något vis erkänna att vi hade behövt spackla i typ 8 veckor till..). Hus. Vi bor i hus. Det är najs. Det är mer kvadrat i vardagsrummet än hela vår gamla lägenhet. Det är snedtak på övervåningen, och vad jag förstår så räknas det inte på riktigt då. Men om man räknar det så ska det enligt sambon vara nära 300 kvm boyta. Nästan onödigt stort, men vi har strikta riktlinjer från oss själva att inte fylla upp alla ytor med jonk och grejs. Det var en tillräcklig mardröm att kånka och stuva våra ägodelar som vi hade med oss hit.
West coast, får se hur länge vi blir här.

It's the end of the year as we know it

Nr åtta

All time high med arbetsgivare i år, men det slutar på åtta. Jag har fått ett jobb. Tänka sig.
1. Elmwood house, aged care, Napier, Nya Zeeland.
2 East pak pack house, Te Puke, Nya Zeeland
3 Karlskrona Kommun, äldrevåren.
4 Memu Svensk mässbemanning, Karlskrona.
5 Synovate, Karlskrona
6 HR Bolaget Karlskrona
7 Mind Research Karlskrona
8 Försäkringskassan Karlshamn

I platsannonsen sökte de folk med beteendevetenskaplig utbildning, det är ju jag! Jag har fått ett arbete där man ska/bör ha en utbildning som min! När jag kom på intervju visade det sig dock att det inte krävs mer än gymnasium för att jobba där. Men, men.... Nånstans måste man börja. Dax att bli vuxen, typ. Ska ju till och med börja pendla oxå. 55 min på tåg varje dag, ca 10 min promenad till tåget och 10 min från tåget till arbetsplatsen. Det är vuxet, mycket vuxet. Ska jobba fem dagar i veckan, i flera veckor, ja månader, i sträck. Har aldrig tidigare jobbat mer än ca 8 v i rad med ett fast schema att följa. Tveksamt om det är en bedrift vid min aktningsvärda ålder, men jag vill hävda det.

Lön får jag oxå, det är väl, utan omsvep, det bästa av allt. Pengar. Hurra. Det finns hopp om min fallskärmsutbildning till våren. :)
I alla fall själva utbildningen, utrustningen kostar en smula mer, men man kan ju hyra skärm av klubben så länge, då slipper man ta ansvar för packningen, he he...

Jag har inget större förtroende för Arbetsförmedlingen, kan hända att jag uttryckt det här förut. Jag har hört sägner om att det finns kompetent personal på denna instutition, men jag har ännu ej mött dem.
I denna anda så satte jag igång ett eget arbetslöshetsprojekt, istf att gå på sökajobb-kurs på AF, eller vad de nu har för attraktiva aktiviteter att erbjuda.

Mitt projekt kommer utmynna på söndag på Alnaryds samhällsförenings julmarknad i Alnaryd skola.
Jag har bland annat sytt och limmat och fixat diverse julpynt, lite rosor att piffa upp sin utstyrsel med, mössor att värma sina frusna öron och en hel massa hembakat. Vad sägs om struvor, äppelpaj eller cantuccini biscotti?

Allt detta, och mer därtill (det kommer alltså finnas fler försäljare än jag på plats) kommer befinna sig i Alnaryd på söndag kl 13:00 till ca 18:00.
Den som inte har råkoll på norra Karlskrona kommuns geografi ställer sig frågan, var i he**ete ligger Alnaryd?!!
Det ska jag genast ta och berätta. Metropolen Alnaryd, en förort till Tving, ligger längs med väg 122 mellan Rödeby och Växjö. Kommer du söderifrån så viker du av från väg 28 mot Fridlevstad, kör vidare genom Tving och svänger höger där det står en skylt mot Holmsjö. Kommer du norrifrån så kör du på väg 122 genom Eringsboda, efter ett par kilometer och en jäääättelång nerförsbacke, så svänger du vänster mot Holmsjö. Enligt utsago skall det även vara tydligt skyltat från diverse håll, tex från Johannishus.

I denna veckans utgåva av Commersen finns det en artikel om julmarknaden. :)

Förresten, i onsdags var jag på en formidabelt intressant föreläsning i Karlshamn, av länspolismästaren i Stockholm & Gotland, Carin Götblad. Jag har skrivit ner mina anteckningar i ett prydligt open office-dokument, om någon är intresserad av att ta del av dem så kan det ordnas via mail. Skulle helst vilja skicka ut dem till en del "chefer" man har stött på, men risken finns att de inte alls är intresserade eller kan ta till sig av hennes geniala sätt att leda en organisation.

Dags att börja förbereda dagen, har nyss plockat ut en chokladbanankaka från ugnen, så fort man vänder ryggen till så blir bananerna mogna och bruna, och då MÅSTE man göra banankaka, tyvärr... Klockan tolv blir det lunchpass på friskis, med ett härligt medelpass med intensiv-touch. 14:30 börjar nästsista passet på mitt nuvarande, tillfälliga jobb som intervjuare på tåget mellan Karlskrona och Kristianstad. Ikväll blir det inte mindre än två besök i Skåne. Jag har blivit jättebra på att gå i tåg, och även att stå i tåg. Kan komma till god nytta inför mitt pendlande. Dessutom kommer resan till Karlshamn gå i ett nafs, efter att ha åkt t&r till Kristianstad två gånger i rad under ett arbetspass.
Jag har till och med sett en kändis på tåget!! IngMarie Carlsson, dvs Mimmi från Tre Kronor. Dessvärre hade hon redan varit med i undersökningen, så hon ville inte bli utfrågad av mig ytterligare en gång. Mimmi från Tre Kronor, man får hålla till godo med de kändis-spottings man kan få i Blekinge! ;)
Just det, ta tag i dagen var det, hög tid nu.

Vi ses väl på söndag? :)

Kom igen och visa dom!!

Vi ska inte ha ett främlingsfientligt parti i Sveriges riksdag!

Alla måste rösta, men inte på sverigedemokraterna.

Visa världen att vi är ett öppet land som accepterar alla oavsett sexuell, etnisk eller religiös bakgrund.

Sprid denna videon överallt. Den är förbannat bra, både text och musik. :)

Who would have thaught!

Det var inte igår! Var tvungen att logga in med blogger-ID för att lämna en kommentar på ett ställe, så jag tänkte att jag might aswell skriva ett par rader, tala om att jag lever. Jag vet ju mycket väl hur många tusentals och åter tusentals som har väntat på ett livstecken här på bloggen.

Imorgon börjar jag mitt andra deltidsjobb. Hurra. Det innebär att jag har ca 16 tim arbete i veckan! Det du. Vilket påminner mig, borde ta ytterligare en koll på platsbanken.

Jag är väldigt dålig på att vara arbetslös, och då menar jag inte bara på att leva på 0kr i månaden. Allt blir väldigt hopplöst och jag tappar lusten till det mesta, till och med att söka jobb, inge jobb låter intressant, eller ens uthärdligt. Men som tur är går det lite upp och ner, så när jag får för mig så söker jag en hel hop med jobb samma dag.

Det är så klart lite segt att ha pluggat i över 3 år, och sen känns det som att det typ inte gör någon skillnad alls på arbetsmarknaden, mest för att jag inte har någon erfarenhet inom de yrken jag söker.

Dessutom förbjuder nån slags social kod som jag tror jag har uppfattat det, att man skriver i ansökningsbrev att man är förbannat bra på det mesta, och är det något jag inte redan kan så lär jag mig det på en eftermiddag. :-D

Problemet är att ALLA skriver samma sak, att de kan ha många bollar i luften, uttrycker sig bra i tal och skrift och jobbar bra både i grupp och enskilt. MEN alla är ju inte bra på det, även om de själva gärna vill tro det... Så hur ska arbetsgivaren veta att det är just jag bland alla ansökningar som faktiskt talar sanning? :)

Min eternal sommar börjar verkligen ta slut. Mörkret kommer, kylan. Det är strax över ett år sen jag reste till Borneo, Nya Zeeland och Australien för att vara iväg i 9 månader. Oj vad lätt det är att börja leta och kolla upp och fundera över att dra iväg igen.

Det känns svårt att ta sig en plats i samhället. Först ett jobb, så klart. Men man kanske skulle ha lite vänner oxå? Sociala sammanhang, ett s.k nätverk. Hmm... Och massa andra vuxenpoäng som pockar på uppmärksamhet.

Det jag håller fokus på just nu är att lära mig allt om hur man överlever fallskärmshoppning. Ju mer jag läser om det, desto mer sugen blir jag på att skaffa min licens. Det är tänkt att ske till våren 2011, men det var det där med jobbet med.. IGEN.

Inte lätt att rycka upp sig och börja försöka ta sig någonstans utan ett jobb, alltså pengar. Vad det än gäller så handlar det till sist att man behöver pengar. Inga nyheter precis, men det känns frustrerande att veta att man skulle kunna uträtta både det ena och det andra bara man fick jobba nånstans. Dessutom får man pengar för det, en helt ok bonus på vägen till självförverkligande. :)

Om någon undrade så JA, jag hoppas på regeringsskifte, men vad jag allra mest hoppas på är att Sverigedemokraterna inte kommer in i riksdagen. Jag föredrar till och med en Alliansregering före en riksdag med Sverigedemokrater.
Det ser dock lite mörkt ut. SKIT OXÅ.

Om någon till äventyrs vill ha lite coaching så säger jag så här, rösta på miljöpartiet eller någon från de rödgröna. Vi har ju även F! och piratpartiet oxå. Duger inte detta, rösta på Alliansen. Finns det ingen som passar alls, rösta i så fall blankt, eftersom det knuffar ner SDs procentenheter, en blank röst är en del av det totala antalet röster. Men för bövelen, gå och rösta!
Om det inte var uppenbart så är alltså Sverigedemokraterna inget alternativ. Det finns så många både nationella och globala frågor som är tusenfalt och miljonfalt viktigare än att skapa hat och skepticism mot människor som har flytt sina hemland.

"Den som inte intresserar sig för politik, riskerar att bli styrd av dårar."

För övrigt rekommenderar jag att ni lyssnar på Anna & Idde på Spotify, utmärkta höstlåtar på albumet Hjärtat fullt från 2008.

Withdrawal*

Jag har valdigt plotsligt och ovantat blivit indragen i ett beroende. Det hela ar ytterst bisarrt och jag kan inte riktigt forsta hur det gick till.
Personligen har jag tidigare fnyst och rynkat pa nasan at folk som fastnar i diverse trask av habegar.
Men jag tror att jag borjar forsta dem.

Har jag tur ar det bara en tillfallig galenskap som rusar genom min hjarna, vi far se.

Det hela borjade i fredags. Efter att jag provade paragliding i Nelson, sa tankte jag, hmm.... Det var ju inte sa laskigt, undrar om det verkligen ar sa farligt att gora hela grejen, dvs hoppa ut fran ett flygplan och sen "glide:a" ner till jorden igen.
Men, nja, att hoppa fallskarm, det ar nog lite i laskigaste laget...

Men allteftersom vi narmade oss fallskarmsmecca, i form av Taupo, sa blev tanken mer och mer tilltalande, det var now or never.

Nar jag bokade hoppet och betalade sa undrade jag verkligen vad jag hade gett mig in pa, men nervositet skulle inte fa tag pa mig sa latt, sa jag resonerade att det ar sa manga som skuttar ur flygplan till hoger och vanster, sa det ar klart att det inte kan vara sa farligt.

Torsdag eftermiddag kom, och jag blev kittad med overall, sele och diverse andra pinaler, vi packade in oss som sardiner i ett litet flygplan, och flog ivag. Nar vi narmade oss 5000 fots hojd sa snorade min tandem-master fast mig vid sig, sen borjade vantan pa att na den magiska hojden av 12000 fot. Den kom, och gick.... Under de 20 min som det tar att komma upp till ratt hojd, hade det hunnit blasa in moln fran soder, sa vi var tvungna att landa igen. Hej antiklimax. Vi satt och vantade i nan timme pa att molnen skulle skingras, men icke. Det var bara att boka om till dagen efter.

Nar jag for andra gangen satt fastnaglad till en tandem-master var det for real, inte mkt moln i sikte, och det var nastintill omojligt att gora sig hord i flygplanet, sa om man skulle forsoka beratta att man absolut inte ville hoppa ut, var det anda lonlost. he he...

Men jag ville helt klart hoppa, var mest nervos over hur det skulle bergochdalbane-hisna i magen pa vagen ner.

Har lite svart att minnas vad som handa efter att vi satt pa kanten av flygplanet, jag med mina ben lydigt bojda under flygplanet, som instruktionen lod.

Hur som helst, plotsligt var vi pa vag ner mot jorden igen, i over 200km/h och det var sa ja-vla haftigt! Helt fri (forutom att man satt tight klistrad ihop med en annan manniska), hogt upp som attan, och det var sa haftigt.

Allt gick naturligtvis alldeles for snabbt, kandes som 10 sekunder, fast det var ca 6-7 min. Allra helst hade jag velat springa direkt bort till det vantande flygplanet och aka upp igen, och igen och igen.

Igar hoppade jag en gang till, nu fran 15000 fot. Min tandem-master sa "oh, we've made an addict!" nar han fick reda pa att jag hoppat i fredags. Darmed bestamde han att jag fick dra ut fallskarmen nar han sa till, sen fick jag styra fallskarmen en lang stund, innan han tog over infor landningen. Jo just det, vi gjorde oxa en framlangesvolt nar vi lamande flygplanet, sadana vill jag lara mig att gora sjalv.

Hur som helst, undrar om intresset kommer sitta i nagon langre tid, for just nu kan jag inte tanka pa annat en kanslan av att falla i 200km/h.

Synd bara att det kravs en rejal planbok for att utova det som hobby. Forst minst 30 000SEK for att ta ett cert, sen behover man ju nagon som kan skjutsa upp en ett par km upp i luften varje gang man ska hoppa. he he....

Well, som nagon sa "It's better to have loved an lost, than never have loved at all".

Just nu funderar jag pa om jag nastan angrar att jag testade skyhigh-drogen, men i langden kommer det ju hur som helst vara det mest haftiga minnet fran den har resan, sa det ar latt vart det. :-)

Bilder: http://www.facebook.com/album.php?aid=146961&id=606623143&l=6629b5888c

*Sjalvdiagnostisering

One Lane Bridge

On the road again!

Nu har roadtrip New Zealand inletts, och vi har hunnit ta oss fran Napier pa Nordon, via Cooks strait ner till sydon. Darifran blev det ostkusten ner till Christchurch sen ratt over till vastkusten via Arthurs pass.

Tog en svang upp till Greymouth for att vabda nedat mot glaciarerna, Franz Josef och Fox.

Vi akte helikopter och sag pa glaciarerna och pa Mt Cook, landade pa snon mitt uppe bland bergen, mkt haftigt.

Nu har vi akt genom Haast pass till Wanaka.

Vi kor runt i en 4wd Subaru legacy, station wagon. Hittills har vi sovit 10 natter i bilen, med baksatet permanent nerfallt sa funkar det prima. :)

Bergen och naturen ar fantastisk. det racker nastan med att bara kora runt och titta, men vi har stannat har och var och gatt diverse "tracks" oxa.

Resan bar vidare ner mot Queenstown, formodligen hela vagen ner till Invercargill, sen blir det the Catlins forest, en nationalpark med ytterligare fin natur att titta pa. Efter det blir det norrut, via Timaru och Christchurch till Hamner springs, via Lewis pass over till en vag som gar norrut till Nelson.
Dar kan det tankas att vi dillar runt en svang i Abel Tasman national park oxa.

Oj oj, vilket intressant och roligt inlagg, he he... NOT!

Men det ar stressigt att sitta pa internetcafe i bushen, med taskig uppkoppling och saftiga priser. he he. :)

Bilder!!