Lite noja

jaha, bloggtoppen eller vad den hette, hundratals lösenord på vift. Det är rent löjeväckande att tro att någon skulle vilja hacka sig in på min stendöda blogg, men men, får ju kolla läget iaf. Är aningen förvånad att den fortfarande finns kvar! Jag hade en hemsida en gång som jag gjorde på gymnasiet och sen aldrig uppdaterade. Den försvann. Den var fin, jag skrev en rolig text om när jag och min vän var på läger på LV 6 i Halmstad. Bakgrunden på hemsidan var en närbild på en gul tvättsvamp. Vackert.
Jaha, nyår 2010. Jag kan inte nu minnas att jag var exakt så pepp som det verkar i bloggen, på att skaffa fallskärmslicens. När jag tänker på det, så är jag fortfarande väldigt pepp på idén, men det är en hel del som ska stämma in också. BTW, jag har alltså inte varit i närheten av någon fallskärmsklubb, men jag "gillar" I Love Skydiving på facebook, de lägger upp många fina bilder och häftiga filmer.
2011 är det nu ja. Sen sist, jo då, en del som hänt är det ju. Jag har jobbat på samma arbetsplats i en hel evighet. Jag har haft riktig karensdag och sjuklön. Jag var på friskis och knyckte till nacken och fick världens nackspärr, det är klart att det ska vara något speciellt och lite halvgalet när man firar sin första riktiga karensdag.
Jag har också haft riktig semester. Man får alltså vara ledig från jobbet, men ändå få betalt! Coolt. Vi var i Kina i drygt 2 veckor, det var intressant. Shanghai, Nanjing och Peking.
Sen jobbade jag hela sommaren, fram till halva september, sen hade jag två veckors semester till, sen gick jag aldrig mer till jobbet.
Vi har flyttat!
Det blir en farlig väg att pendla, ända från Laholm till Karlshamn. Karlskrona till Karlshamn var långt nog.
Jo, vi bor utanför Laholm nu, vid Hallandsåsen. Kul grej. Letade upp ett hus att hyra och flyttade hit. Så nu är jag arbetssökande igen, som förra hösten. En liten detalj är att jag tagit ytterligare vuxenpoäng och nu uppfyller kraven för ersättning från arbetslöshetskassan. Till på köpet får jag nästan max-belopp per dag. Inte illa, mot de 0 kr i månaden jag fick förra hösten (förutom de slantar jag tjänade in på faktiskt arbete).
Men en riktig lön och ett litet jobb är att föredra.
Jag sökte jobb som servicehandläggare på Försäkringskassan i Halmstad, ett jobb jag naturligtvis skulle utfört med excellerande bravur, efter 10 månader som handläggare av aktivitetsstöd. Men jag blev inte ens kallad till intervju! Man kan ju undra vad det var för stackare som höll i den rekryteringen. Om de visste vad de gick miste om i k0mpetens och kapacitet skulle de gråta blod i detta nu.
Men det är som vanligt just det där, hur i hela fridens namn man förklarar hur förbannat kvalificerad man är och hur lätt man har för att sätta sig in och ta till sig kunskap och information.
När sommarjobbarna på FK började i April och efter ett par veckor fick reda på att jag började jobba i November året innan, blev de högst förvånade, då de trodde att jag jobbat med aktivitetsstöd i flera år. What can I say, I'm a quick learner, som sagt.
Slut på enmansklubben för inbördes beundran.

I måndags skulle jag ringt en arbetsgivare och ställa de där fåniga frågorna, "hur många är det som har sökt hittills?", "har ni sett min ansökan jag mailade in?". Det har inte riktigt blivit av ännu.. Måste måste. Jobbet jag sökt låter ju faktiskt rätt kul till och med! Imorgon, då, då... Måste! Jag var nära att göra det idag, hade nästan telefonen i handen, men sen kom jag på att jag borde slipa och måla över de gamla handtagshålen i garderobsdörrarna. Gotta know your priorities.
Vi har alltså målat om sovrummet i vårt lilla hyreshus. En pärs. Vi har efter moget övervägande valt inredningsstil månlandskap på väggarna i sovrummet. Det ger kraftfull karaktär åt de vita väggarna (försöker låta som Ernst och inte på något vis erkänna att vi hade behövt spackla i typ 8 veckor till..). Hus. Vi bor i hus. Det är najs. Det är mer kvadrat i vardagsrummet än hela vår gamla lägenhet. Det är snedtak på övervåningen, och vad jag förstår så räknas det inte på riktigt då. Men om man räknar det så ska det enligt sambon vara nära 300 kvm boyta. Nästan onödigt stort, men vi har strikta riktlinjer från oss själva att inte fylla upp alla ytor med jonk och grejs. Det var en tillräcklig mardröm att kånka och stuva våra ägodelar som vi hade med oss hit.
West coast, får se hur länge vi blir här.